Är det ok?

Är det ok att leva i det förgångna? Är det ok att önska sig tillbaka till den tid som varit? Är det ok att jag vill vara i ett annat år, på en annan plats tillsammans med en viss person? Får jag drömma om att uppleva vissa stunder igen, som jag vet att jag aldrig kommer få uppleva igen? Får jag vara avundsjuk på småbarnsföräldrar, par som handlar helgmat tillsammans eller människor som har träffat en som älskar dom tillbaka? Eller ska jag inte plåga mig själv? Ska jag försöka leva i nuet och förlika mig med mitt kvarvarande liv som kommer bli mer och mer ensamt och isolerat? Är det ok att ställa mig dessa frågor? Jag bara undrar...