Var var vi?

Jo, högstadiet. På slutet av detsamma fick jag för första gången lyssna på Ebba Grön och föll direkt. Såg dom en gång live, kommer inte ihåg var, och blev helt galen i dom. Sångaren, Pimme som han kallades, var helt inne i sin egen värld redan då och hade den där utstrålningen som jag inte fattade var den jag själv blev så galen i. Tror inget band efter denna upplevelse så totalt fångat mig som Ebba Grön gjorde. Har sedan dess varit ett stort fan av Thåström och älskat i princip allt han gjort. Till och med hans tid med Peace, Love and Pittbulls tyckte jag var hur bra som helst då. Kan väl så här i efterhand säga att det är väl inte det jag tycker mest om av allt han gjort...

En känsla

kommer över mig på väg hem från jobb efter en lång arbetsvecka:
Jag är så jävla olycklig!

Inte alla hjärtans dag

I dag vänder jag mig till alla er par därute. Jag hoppas ni inser hur lyckligt lottade ni är som har någon att komma hem till på kvällen. Någon som kan trösta er när ni är ledsna, någon som kan dela din glädje, någon som ger dig en kram när du behöver en. Någon som tagit ett aktivt beslut att dela sitt liv med just dig. Det går inte en dag utan att jag funderar på varför just jag är utvald att leva ensam. Jag vill också bli älskad, vara behövd!
Jag önskar er en underbar alla hjärtans dag, och hoppas ni får uppleva många till!

Det kan slå en

hur vissa låtar sätter igång minnen. Sitter t ex nu på jobbet och lyssnar på min ipod och så spelas Rosor & palmblad från skivan Du & Jag Döden med Kent. Det bästa hånglet i mitt liv har jag haft till denna skiva.

Över till vinyl

Jag kom till en punkt där jag insåg att det är ju faktiskt rätt speciellt med en LP-skiva ändå. Det var något visst att sitta med den i händerna och titta på konvolutet, vända på det och läsa låtlistan på baksidan. Så mycket större än det lilla kassettbandet, där man knappt såg vad det stod. De första LP-skivorna jag köpte var Kiss "Lick it up" och Joan Jett "Bad reputation". Nu är vi på högstadiet tror jag (ett av mina problem är min tidsuppfattning vilket säkert kommer märkas då och då i denna blogg) så det kan ha varit på mellanstadiet också. Min musikkompis denna tid var i alla fall Roger. Han gillade bara hårdrock. Vilket jag också då gjorde vid den här tiden. Han lärde mig att man bara fick låna skivor om man själv köpte skivor som man lånade ut i sin tur. Tjänster och gentjänster. Vi satt ofta efter plugget och lyssnade hos honom på nya skivor vi hade köpt, eller gamla som vi ville lyssna på igen. Kan ibland tänka tillbaka på den tiden och känna att jag skulle vilja vrida tillbaka klockan och återuppleva den. Så okomplicerat livet ändå var då!

Ung punkare

En annan fritidsledare som betydde mycket var Erki, tror jag att han hette. Inte Erik utan Erki. Han tyckte om punk, så av honom fick jag ta del av Sex Pistols och Clash. Han var även inne på hårdrock så Rainbow och Kiss introducerades också av honom. Kan inte säga att något band har följt mig upp i åldrarna som Dire Straits, men jag tror att tiden med Perra och Erki har gjort att mitt musikintresse spänner över så många genrer som det gör idag.

Starten

Mitt intresse för musik väcktes på allvar av en av mina fritidsledare, Perre. Jag måste ha varit typ sju år när han en dag frågade om jag tyckte om musik. Du ska få lyssna på ett jättebra band! sa han. Bandet jag fick lyssna på var Dire Straits och deras första skiva, den med Sultans of Swing på. Jag blev helt galen i dom efter det. Tjatade på mamma till dess hon gick med mig till en skivbutik där jag köpte deras första album på kassettband (Det var tio kronor billigare än skiva, så därav anledningen att inte köpa LP. Ekonomisk som barn? Jodå! I alla fall när det kom till musik, man ville ju köpa så mycket man bara kunde). Jag vet inte hur många gånger jag lyssnade på det bandet men så fort jag fick chans åkte bandet in i kassettspelaren. Kommer ihåg att jag efter deras första skiva med jämna mellanrum tjatade till mig besök på skivbutiken så jag kunde kolla om ett nytt album kommit ut. Dire Straits blev min första förälskelse inom musiken och jag dyrkade dom! Men som så många artister senare i mitt liv, tappade jag lite intresse när de blev allmän egendom och alla skulle älska dom (Efter Brothers in arms skivan). Tack Perre, för att du visade mig in i Mark Knopflers fantastiska värld!

Rädda mig

I dag på väg hem från ett pass BodyPump hörde jag en låt med en text som ganska bra beskriver mig och mitt liv:
"Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig"

Favorit just nu

Lämnar er för dagen med min favorit just nu: Michael Kiwanuka med låten Home Again. Länk till video följer här:
http://www.youtube.com/watch?v=kJ4s3G7hgR4&ob=av2e
Detta är ett inlägg som kommer att återkomma regelbundet: Tips om ny musik som förhoppningsvis hittar en så stor publik som den förtjänar.

Mina första musikminnen

Jag kommer ihåg en skivspelare, min bror och jag lyssnandes på Fantomen i vårt gemensamma sovrum. Jag och min bror växte upp med mamma och pappa i en tvåa på 43 kvadrat vill jag minnas. Kan ha varit allt mellan 41-49 men hur som helst vill jag nog kalla det för att vi var trångbodda. Kan idag läsa om tvåbarnsfamiljer som klagar hos diverse skvallertidningar, som Aftonbladet och Expressen, att de lider så av sin trångboddhet i deras trea på 60 kvadrat. Stackars jävlar brukar jag tänka då och sucka ironiskt. Hur som helst minns jag Fantomen som vi lyssnade på oavbrutet när vi var små. Min bror är för övrigt 1 år och 9 månader yngre än jag så vi umgicks väldigt mycket under vår uppväxt.  Denna skiva är faktiskt den enda jag minns från tiden när jag var riktigt liten, säg upp till 7 år. Mitt musikintresse vaknade nog inte på allvar förrän i högstadiet, men det kommer vi till senare.

Känsliga läsare varnas

Denna blogg kommer spreta hit och dit. Är ni ute efter struktur och en klar inriktning hos en bloggare så kan ni nu leta vidare och söka någon annanstans. Den enda röda tråd som kommer finnas är musik. Det här kommer bli lite av mina memoarer men med en klar betoning på musiken jag upplevt under de år jag hittills funnit på denna jord. Jag hoppas detta bli så bra som tanken på det varit.